Det är härligt att drömma

 

Jag dagdrömmer ofta, har gjort så hela livet.

Ibland kommer jag på mig själv att önska jag vore någon annan, eller att jag vore någon annanstans. Tänk om jag fått leva om mitt liv. Skulle jag då ha blivit skådespelare eller präst, som jag uttryckte så klart när jag var liten. Kanske jag hade fått spela i landslaget om jag inte hade varit så djävla lat. Och så här efteråt, som vuxen ångrar jag att jag inte la ner mer krut på skolan. Tänk, vilka möjligheter ungdomar har idag.

 

Avundsjuk, ja lite. Bitter, nej. Besviken, ibland.

 

Sen vaknar jag ur drömmen och ser på mig själv.

Men Herre Gud Susanne, släpp enfaldiga tankar. DU HAR DET BRA!

Ja, det har jag. Riktigt bra dessutom. Tycker faktiskt ganska bra om mig själv och det jag gör. Tänker på mina fina ungar, som jag älskar överallt annat på jorden - och dom älskar mig, det känner jag. Tänker på Kjell-Rune som kom in i mitt liv och är så generös och tillgiven som bara han kan vara. Jag bor på Bjärehalvön, den vackraste plats på jorden, jag har många vänner . . . spännande, trofasta, annorlunda och roliga vänner :)) Min mor och far finns fortfarande i livet och är en stor trygghet när modet sviker. Jag har en fin syster, som jag dock önskade att jag hade haft mer kontakt med. Jag saknar henne mycket emellanåt.

Ja, ni ser. Jag har egentligen inte någon anledning till mina dagdrömmar.

MEN DET ÄR HÄRLIGT ATT DRÖMMA. Och balsam för själen.

. . . och ibland går de i uppfyllelse . . . som nu . . . jag lever i min dröm.

 

Läste någonstans att "den som drömmer när hon är vaken får vetskap om tusen ting . . . som den som bara drömmer när hon sover aldrig upptäcker". 

Det minsta man är skyldig sina drömmar

är att tro på dem.