En resa på tusentals mil måste börja med ett enda steg . . .

tisdag 4 september 2012

Jag nämnde att jag hade en dröm . . .

Ja, jädrar i det . . . JAG SKA ÅKA!
Kan bara inte tro att det är sant :)) LYCKLIG! Och KR ska följa med :))
I fredags när jag hojade ner till Sand hade jag ingen aning om detta. Men så dök två härliga väninnor upp. Turid har jag knappst sett på hela sommaren. Vi slog oss ner i baren med Victoria och Micke . . . pratade om livet i allmänhet. Jag nämnde att jag hade en dröm "skulle gärna vilja åka till Afrika och jobba på ett barnhem . . . som volontär".
 
- Det fixar jag, sa Victoria.
- Eller hur, sa jag.
- Lyssna nu, sa Turid, det kan faktiskt bli så . . .
 
Efter nån timme eller så, förstod jag . . . att vi höll på och planera "mitt äventyr". Kan säga att jag inte sov mycket den natten.
 
Nästa morgon sa jag till KR
- Jag ska åka till Mombasa . . . och jag vill att du följer med.
Han log bara . . . innan han förstod att jag menade allvar.
 
Lördagseftermiddagen spenderades på Sand med Victoria och Micke.
Vi drack vin och Victoria berättade om barnhemmet hennes mamma driver i Mombasa för föräldralösa barn, samt en skola och en kyrka . . .
På den vägen är det :))


Nu återstår en hel del planering med ev. jobb, skola och vovven. Men det verkar redan ha löst sig :P
Är så glad för att jag träffat Victoria, inte bara för detta, utan för att hon är en helt underbar människa. I kväll ska hon och Micke visa oss bilder och berätta mer om projektet i Mombasa som hyser mer än 100 ungar. Det känns som att jag lever i en dröm.
 
 
 
 Shit, shit, shit!!! Det är sant!

 

1 kommentar:

  1. Drömmar blir sanna ibland!
    Var rädd om dig bara.
    Varm kram.
    / Magdalena

    SvaraRadera