(men bara nästan). Uppkrupen i soffan med en öl och så Tipsextra på tv. Det som fattas är alla vänner som man tillbringade de "heliga" lördagseftermiddagarna med.
.
Och så Lars-Gunnar Björklund. Intet ont ord om "Olorna" men de gamla gubbarna fattas på nåt sätt. Få kan kommentera fotboll som Bosse Hansson och Arne Hegerfors.
Nu kan vi ju också välja och vraka bland de olika fotbollsligorna. Men jag blir Premier League trogen ... fast La Liga är väl så bra och den missar jag sällan.
Häromkvällen fick vi se "det nya" Sverige utklassa Skottland. Zlatan var på ett härligt spelhumör och med halva U-21 landslaget runt omkring sig ser framtiden för svensk fotboll spännande ut.
Allsvenskan kan även den vara rolig att titta på. Idag spöade Elfsborg Kalmars brassar ganska rejält. Även om mitt hjärta klappar lite extra för Kalmar så känns det skönt att våra svenska ungdomar kan stå upp mot utländska proffs som invaderat vår liga.
Mitt Åtvidaberg blir aldrig vad det en gång var ... på ljuva 70-talet. Glömmer aldrig mina besök på Kopparvallen där jag som 10-åring satt på läktaren bredvid Putte Kock och hejade på Ralf, Roland, Benno, Uffe Blomberg och de andra. Pappa satt med sin kamera bakom målet.
Det var tider det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar