En resa på tusentals mil måste börja med ett enda steg . . .

torsdag 16 februari 2012

. . . jag lärde mig av läxan, satte mig ner en stund



Kloka ord det där . . . som man glömmer allt som oftast. För några år sedan gick jag på högvarv dygnet runt. Men jag lärde mig av läxan, satte mig ner en stund och gick vidare. Sedan dess har jag haft en sådan där bänk i fickan att ta fram när pulsen är för hög. Ps . . . den går att ställa överallt och när som helst. Och till dem som tittar förundrat på dig där du sitter eller till dem som till och med sneglar snett . . . le och säg; här finns plats för två :) . . . för det känns alltid skönare om man är två.
Och med det vill jag säga . . . att jag älskar dig Kjell-Rune för att du låter mig vara den jag är och att du . . . när du ser att jag behöver gör mig sällskap på bänken. 

Klockan är redan tio, dagen före tentadagen med stort D, och jag sitter fortfarande på bänken. Men nu har kaffet kallnat och min andning känns lättare . . . dags att fånga dagen. Ensam hemma, det är tyst i huset, bara hunden som snarkar i takt med Totta Näslunds sensuella stämma. Totta är förresten en av dem som gör mig sällskap på bänken om än inte rent fysiskt, där handlar det om andra saker . . . och även att han har lämnat jordelivet är han i allra högsta grad närvarande.

Sitter också och tänker på er . . . alla nyfunna vänner i min närhet. Känner mig otroligt rik. You make my day :)) I morgon är det fredag igen och vi ses som vanligt på Sand . . . och vidare hos Marlene som har kokat soppa till oss. Då ska jag njuta av er och förhoppningsvis av känslan av att ha klarat tentan.

        . . . och detta är till Dig

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
när du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
. . . utan dina andetag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar