... ja, då blir en mammas hjärta varmt

Regn och rusk och ... nästan höst. Har krupit in i mina mysbyxor, lagt en filt om axlarna, blivit serverad en latte. Sitter och bläddrar lite i gamla fotoalbum och funderar på vart tiden tog vägen.

Ibland saknar jag att vara småbarnsförälder, då det var liv och rörelse i huset. Nu är det tyst och lugnt ... och ganska skönt när jag tänker efter.








Plötsligt har man all fritid för sig själv. Spela golf hur mycket man vill, läsa utan att bli störd, spela dataspel utan att bli undanknuffad, resa bort när man vill ...

Elin åkte iväg till solkusten (Spanien) i mitten av maj för att gå en bartenderskola - hon har inte kommit hem än. Saknar henne emellanåt, men samtidigt gläds jag ju med henne som äntligen vågar ta för sig av livet. Och när man får se alla bilder som läggs ut på FB, där hon fullkomligt strålar av glädje och förnöjsamhet ... ja, då blir en mammas hjärta varmt.

Viktor har börjat gymnasiet (hur det nu gick till). Det var ju inte länge sen han stod på en stol och härmade "Birger" så att alla tjöt av skratt. Nu är han en stor kille (1,90) och blir sur när man "tjatar" om det. Han är så där slapp och skön som bara killar i 16-års åldern kan vara. I söndags flyttade han ut till Apelryds internat. Hoppas och tror han kommer trivas bra och att han får roligt och träffar många nya vänner. Skönt ändå att det är så nära. Och får han som han vill så kanske vi får se honom bakom bardisken på Sand i vinter.

Nej, nu är det dags för mig att lägga ifrån mig albumen och ta tag i den tjocka boken om psykologi som jag har unnat mig.

Tack vare min älskade KR får jag förmånen att läsa på högskolan igen och det ska bli sååå roligt.