En resa på tusentals mil måste börja med ett enda steg . . .

måndag 28 september 2009

Tänk om alla barn fick ha det så.

Så idag kom min efterlängtade dag i ensamhet.
Har nyss bytt om från pyjamas fast klockan är ett.
Det var regnigt när jag vaknade, men jag blev nästan glad.
Ännu ett tecken på att bara få vara.
Kröp upp soffan med mitt kaffe och Malou på tv. Hon är en härlig tjej och hennes program är alltid värda att se.
Idag var det en kvinna från Chile som ämnade sitt liv åt utsatta flickor i den ofattbara sexhandeln som sker med barn.
Hur är dessa män (för det är så att majoriteten är män) funtade egentligen? Vidrigt.
Blev tagen och därmed sittande här i soffan ett par timmar
knappandes på min dator.
Har nämligen börjat skriva lite på en sida som heter Poeter.se.
Där kan jag fastna i oändlighet tycks det (i alla fall om ni frågar KR).
Finns hur mycket som helst att läsa och upptäcka. Rekommenderas.
Tankarna på de utsatta barnen och deras situation och tillit till vuxna fick mig också att granska min egen och mina barns uppväxt. Minns stunder av glädje och naturligtvis även sorg, men det är de fina stunderna som man helst kommer ihåg.

Som alla besök hos mormor.
En mormor som de båda två avgudar.











Tankarna fick mig att skriva så här:

(ögonblickskänslor som etsat sig fast i en mammas hjärta)

En mormor och ett litet barn

En saga är mer än en saga
när mormor läser.
Det lyckliga barnet som suckar nöjt
och trycker sig närmare.
En kravlös kärlek de båda utstrålar
välmående av varandras sällskap.
Den lilla mumsar på hembakade bullar
och mormor ler och luktar kaffe.

En sommar är mer än en sommar
hos mormor på gården.
De båda går på upptäcktsfärd
så uppslukade av varandra.
En liten nyfiken har många frågor
till en erfaren kvinna som tycks ha alla svar.
Jag känner en värme så outgrundligt stor
när jag hör hur dom skrattar.

Den ena gav mig livet som jag ger till den andra.
Jag älskar dem båda så innerligt.

--------------------------------------------------------------------------

På måndag fyller Elin 18 år
och i och med det fyller jag 18 lyckliga, stolta år.
Det ska vi fira hos MORMOR på Bäckkullen, enligt Elins önskan.
Ett par gånger om året träffas vi alla där, stora som små.
Vi är ganska många nu.
Det är stunder jag ser fram emot,
samvaro med alla som står en nära.


Tänk om alla barn fick ha det så.

1 kommentar:

  1. Åh så fint skrivet! Fick nästan en tår i ögat. Kram på dig din lilla Poet!

    SvaraRadera